När vindkraftverk når slutet av sin livslängd är återvinning av material viktiga delar i ett hållbart system. Arbetet med att ta till vara material och minska avfall pågår aktivt inom branschen och forskningen utvecklar nya metoder för att hantera särskilt utmanande material.
Vad består vindkraftverk av?
Enligt Energimyndigheten består vindkraftverk till 80-90 procent av stål och järn, vilket är återvinningsbara material. Det innebär att majoriteten av materialet som vindkraftverken består av kan tas tillvara när verket monteras ned.
Vindturbinbladen består till stor del av härdplastkomposit, då bladen är konstruerade för att ha en låg vikt i kombination med hög hållfasthet. För detta material pågår forskning och utveckling för att hitta hållbara lösningar för återvinning och återanvändning.
RISE, Kemisk återvinning av glasfiberkomposit från vindturbindblad
Branschinitiativ för återvinning
Mycket arbete sker även inom branschen för att utveckla cirkulära lösningar och nya metoder för återvinning av turbinblad.
Tillverkaren Vestas har lanserat en kemisk återvinningsmetod som gör det möjligt att återvinna befintliga turbinblad till nya råvaror – utan att bladen behöver designas om.
Siemens Gamesa och LM WindPower har tagit fram nya typer av blad för lättare återvinning av den framtida vindkraftsflottan. Siemens Gamesas “RecyclableBlade” erbjuder en heltäckande återvinningslösning, som kan tillämpas även inom andra branscher.
Flera aktörer arbetar med mekanisk nedmalning av kompositer till byggblock, som i sin tur kan återanvändas många gånger om. Andra potentiellt storskaliga alternativt för återanvändning är bullerplank. I Lund har ett parkeringshus byggts av vindkraftsblad.
Ytterligare ett viktigt steg bort från deponi väntas bli samförbränning med cementindustrin. I den processen utnyttjas värmeenergin samtidigt som slaggen blir fyllnadsmaterial. Men innan dess kan bladen först återanvändas som broar, möbler eller som delar av byggnader.
Behov av bättre spårning
Eftersom turbinblad inte klassas som farligt avfall så saknas idag krav på spårning, vilket gör att man inte vet exakt vart de tar vägen efter nedmontering. Man vet därför inte exakt vart de tar vägen efter nedmontering. En möjlig lösning är att införa en egen avfallskod i EU:s avfallsdirektiv, så att materialflöden kan följas upp bättre.
Erfarenheter från Danmark och Tyskland visar att omkring hälften av de nedmonterade vindkraftverken säljs vidare på en andrahandsmarknad, där de fortsätter producera el på andra platser.
Uppmaning om förbud mot deponi av vindkraftsblad senast 2025
Den europeiska branschorganisationen WindEurope har tidigare uppmanat till ett EU-omfattande förbud mot deponering av uttjänta vindkraftsblad senast 2025. Europas vindkraftsindustri har aktivt åtagit sig att återanvända, återvinna eller återvinna 100 procent av uttjänta blad. Detta kommer efter att flera branschledande företag har offentliggjort ambitiösa planer för återvinning och återanvändning av blad. Ett förbud mot deponering skulle ytterligare påskynda utvecklingen av hållbara återvinningstekniker för kompositmaterial.
