Att bygga ny havsbaserad vindkraft kräver flera olika tillstånd. Vilka tillstånd som krävs och beror på var vindkraftsparken ska placeras och hur den ska utformas. Tillståndsprocesserna är utformade för att säkerställa att de vindkraftsanläggningar som får tillstånd byggs och bedrivs på ett sätt som tar hänsyn till miljön, människors hälsa och andra samhällsintressen.
Tillstånd för ny vindkraft till havs
Tillstånd för ny vindkraft till havs beror på avståndet till land
Tillståndsprocessen för havsbaserad vindkraft beror på hur långt ut till havs anläggningen planeras. Sveriges havsområde är indelat i olika områden: territorialhav och ekonomisk zon. Inom dessa zoner krävs ett flertal olika typer av tillstånd för utbyggnad av vindkraft. Enligt FN:s havsrättskonvention UNCLOS, har stater bestämmanderätt över sina havsområden i olika grad beroende på avstånd från kusten:
- Territorialhavet sträcker sig upp till 12 nautiska mil (ca 22 km) från kusten.
- Den exklusiva ekonomiska zonen (även kallad SEZ, EEZ, eller EZ) sträcker sig från gränsen för territorialhavet till 200 nautiska mil (ca 370 km) från kusten.
Vindkraft i Sveriges territorialhav
I territorialhavet gäller samma lagar och bestämmelser som på land, mer information finns här. Därför liknar tillståndsprocessen i stora delar den för landbaserad vindkraft, bl.a. genom att vindkraftsparken behöver tillstyrkas av den eller de kommuner där anläggningen ska vara för att prövningsmyndigheten ska kunna ge projektet miljötillstånd.
Läs mer om det kommunala vetot.
Eftersom en havsbaserad vindkraftspark räknas som vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken är det MMD som prövar ansökan som första instans i stället för MPD. Utöver tillstånden till själva vindkraftsparken krävs särskilda tillstånd för både undersökning av havsbotten och dragning av elkablar.
Vindkraft i Sveriges ekonomiska zon
I Sveriges ekonomiska zon gäller delvis andra regler. Där behöver projektet tillstånd från regeringen enligt 5 § lagen om Sveriges ekonomiska zon. Även här behövs flera kompletterande tillstånd och ibland dispenser. Precis som för vindkraftsparker i territorialhavet behöver projektet särskilda tillstånd för undersökning av havsbotten och dragning av elkablar.
Även för vindkraft i den ekonomiska zonen inleds tillståndsprocessen med att projektören genomför undersökningar och inleder samråd med berörda aktörer. Projektören tar också fram en MKB och samrådsredogörelse innan tillståndsansökan skickas in till Regeringskansliet.
Regeringens beslut om miljötillstånd kan inte överklagas, men under vissa förutsättningar kan man begära en rättsprövning av Högsta förvaltningsdomstolen, vilket innebär att domstolen prövar av om regeringens beslut strider mot någon rättsregel.
Det kommunala vetot gäller inte i den ekonomiska zonen, eftersom området ligger utanför svenskt territorium.
Ibland behövs Natura 2000-tillstånd, för både land- och havsbaserad vindkraft
Natura 2000 är ett EU-nätverk av naturområden med arter eller naturtyper som betraktas som särskilt skyddsvärda.
Natura 2000-områden varierar i storlek och kan ligga i på land, i territorialhavet, i ekonomisk zon eller över gränsen mellan dessa områden. Om en planerad vindkraftspark kan påverka ett sådant område på ett betydande sätt krävs ett Natura 2000-tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken.
Den 1 juli 2026 trädde lagändringar i kraft för att genomföra EU:s förnybartdirektiv. Lagändringarna innebär bland annat att en presumtion införs om att projekt för förnybar energi som kan påverka ett Natura 2000-område genomförs av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse, om inte annat framkommer. Kraven i 7 kap. 29 § miljöbalken om att ett projekt som kan påverka ett Natura 2000-område bara får tillstånd om det saknas alternativa lösningar och om kompensationsåtgärder vidtas gäller dock fortfarande. Presumtionen ska tillämpas även för projekt som redan var i prövning den 1 juli 2026.
Vad tycker Green Power Sweden?
Mer effektiva tillståndsprocesser
Green Power Sweden anser att tillståndsprocesserna tar alltför lång tid och att de är ett hinder för utbyggnaden av vindkraft i Sverige. Det finns ett antal åtgärder för att lösa detta, t.ex. att göra det möjligt för en mer parallell prövning av de olika tillstånd som en vindkraftspark kräver.
Det är bra att förnybartdirektivet nu genomförts, men vi hade önskat att Sverige gjorde ett mer ambitiöst genomförande av de möjligheter direktivet ger för att främja utbyggnaden av förnybar energi.
Förutom regeländringar behövs tillräckliga resurser till den nya Miljöprövningsmyndigheten som ska börja handlägga ärenden fr.o.m. den 1 juli 2027, men även till övriga berörda myndigheter, länsstyrelser och domstolar. Det är också viktigt att övergången till den nya Miljöprövningsmyndigheten inte orsakar ytterligare fördröjningar av handläggning av ärenden.
Utbyggnaden av elnätet är en förutsättning för elektrifieringen och därmed för klimatomställningen. Idag tar dock även prövningsprocessen för elnät alltför lång tid och måste snabbas upp.
Reformera det kommunala vetot
Utformningen av det kommunala vetot är inte förenligt med de principer om saklighet och objektivitet som är centrala vid tillståndsprövningar och all annan myndighetsutövning. Att kommunerna kan lägga veto sent under tillståndsprövningen i första instans innebär att vindkraftsprojektörerna redan kan hunnit lägga mycket resurser på ett projekt som inte blir av. Att kommunen dessutom kan dra tillbaka sin tillstyrkan tills dess att tillståndsprövningen är slutligt avgjord leder till oförutsägbarhet och rättsosäkerhet för vindkraftsprojektörer. Ändringar i linje med förslagen i propositionen Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft bör därför genomföras så snart som möjligt.
