Att bygga ny landbaserad vindkraft kräver flera olika tillstånd. Vilka tillstånd som krävs och beror på var vindkraftsparken ska placeras och hur den ska utformas. Tillståndsprocesserna är utformade för att säkerställa att de vindkraftsanläggningar som får tillstånd byggs och bedrivs på ett sätt som tar hänsyn till miljön, människors hälsa och andra samhällsintressen.
Tillståndsprocessen ser olika ut beroende på hur stor vindkraftsparken är. För stora vindskraftparker krävs tillstånd enligt miljöbalken, och kan i vissa fall även kräva dispenser, till exempel undantag från regler om artsskydd. Tillstånden är alltid tidsbegränsade och innehåller villkor.
Processerna som beskrivs nedan handlar om storskalig vindkraft. För småskalig vindkraft, som inte har betydande miljöpåverkan, gäller enklare regler.
Tillstånd för ny vindkraft på land
Att bygga vindkraft på land kräver miljötillstånd från länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer (MPD). Syftet med miljöprövningen är att säkerställa att vindkraften byggs på ett sätt som tar hänsyn till miljön, människors hälsa och andra samhällsintressen.
Innan en tillståndsansökan lämnas in genomför projektören undersökningar och tar tidig kontakt med markägare och andra berörda. Därefter hålls ett samråd, där myndigheter, kommuner, lokalsamhället och närboende får möjlighet att få information och ställa frågor om projektet. Samrådet hålls enligt 6 kap. miljöbalken.
Under samrådet för projektören en dialog med de parter som berörs, t.ex. myndigheter och närboende. Projektören dokumenterar och sammanställer vad som framkommit och under samrådet i en samrådsredogörelse.
Projektören ansvarar för samrådet och för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som visar hur projektet kan påverka miljö och människor. När alla underlag är klara kan projektören ta fram en tillståndsansökan och skickar in den till MPD tillsammans med en MKB och samrådsredogörelsen.
Nya regler enligt EU:s förnybartdirektiv
Den 1 juli 2026 trädde lagändringar i kraft för att genomföra EU:s förnybartdirektiv. De nya reglerna gäller projekt för förnybar energi och innebär bland annat att länsstyrelsen gör en bedömning av om samrådsunderlaget är tillräckligt innan samråd påbörjas med övriga aktörer. Länsstyrelsen ska också besluta om vilken omfattning miljökonsekvensbeskrivningen ska ha. Om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller länsstyrelsens krav får den som huvudregel inte avvisas av prövningsmyndigheten. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas.
Läs mer om regeringens proposition Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivet här.
Den fortsatta tillståndsprocessen
För att få miljötillstånd krävs först att den eller de kommuner där vindparken ska stå ger projektet tillstyrkan, vilket innebär att kommunen säger ja – det kallas ofta det kommunala vetot. Detta gäller enligt 16 kap. 4 § miljöbalken.
Läs mer om det kommunala vetot
Ett tillståndsbeslut av MPD kan överklagas till mark- och miljödomstolen (MMD) och sedan till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Som huvudregel krävs ett prövningstillstånd från MÖD. Om ett projekt får miljötillstånd behöver det även ett tillstånd för nätanslutningen.
Om ett projekt får alla nödvändiga tillstånd och bedöms som ekonomisk hållbart och lönsamt kan ett investeringsbeslut fattas och byggnationen startas. Då görs upphandlingar, investeringar och förberedelser för anslutning till elnätet.
Ibland behövs Natura 2000-tillstånd
Natura 2000 är ett EU-nätverk av naturområden med arter eller naturtyper som betraktas som särskilt skyddsvärda.
Om en planerad vindkraftspark kan påverka ett Natura 2000-områden sådant område på ett betydande sätt krävs ett Natura 2000-tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Sådant tillstånd kan krävas även om en vindkraftspark inte ligger i ett Natura 2000-områden, men i närheten.
Vad tycker Green Power Sweden?
Mer effektiva tillståndsprocesser
Green Power Sweden anser att tillståndsprocesserna tar alltför lång tid och att de är ett hinder för utbyggnaden av vindkraft i Sverige. Det finns ett antal åtgärder för att lösa detta, t.ex. att göra det möjligt för en mer parallell prövning av de olika tillstånd som en vindkraftspark kräver. Det är bra att förnybartdirektivet nu genomförts, men vi hade önskat att Sverige gjorde ett mer ambitiöst genomförande av de möjligheter direktivet ger för att främja utbyggnaden av förnybar energi.
Förutom regeländringar behövs tillräckliga resurser till den nya Miljöprövningsmyndigheten som ska börja handlägga ärenden fr.o.m. den 1 juli 2027, men även till övriga berörda myndigheter, länsstyrelser och domstolar. Det är också viktigt att övergången till den nya Miljöprövningsmyndigheten inte orsakar ytterligare fördröjningar av handläggning av ärenden.
Utbyggnaden av elnätet är en förutsättning för elektrifieringen och därmed för klimatomställningen. Idag tar dock även prövningsprocessen för elnät alltför lång tid och måste snabbas upp.
Reformera det kommunala vetot
Utformningen av det kommunala vetot är inte förenligt med de principer om saklighet och objektivitet som är centrala vid tillståndsprövningar och all annan myndighetsutövning. Att kommunerna kan lägga veto sent under tillståndsprövningen i första instans innebär att vindkraftsprojektörerna redan kan hunnit lägga mycket resurser på ett projekt som inte blir av. Att kommunen dessutom kan dra tillbaka sin tillstyrkan tills dess att tillståndsprövningen är slutligt avgjord leder till oförutsägbarhet och rättsosäkerhet för vindkraftsprojektörer. Ändringar i linje med förslagen i propositionen Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft bör därför genomföras så snart som möjligt.
