Energimyndigheten föreslår nya och reviderade riksintresseanspråk för land- och havsbaserad vindkraft som en del av planeringen för att möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar (TWh) år 2045, i enlighet med Energipolitikens långsiktiga inriktningsproposition som antogs av riksdagen 2023. I myndighetens underlag dimensioneras behovet av områden för cirka 170 TWh ny elproduktion. De befintliga riksintressena för vindkraft pekades i huvudsak ut 2013, med en mindre justering 2015, och syftar till att identifiera områden med särskilt goda förutsättningar för vindbruk ur ett nationellt perspektiv och som är nödvändiga för att tillgodose viktiga samhällsfunktioner och energibehov.
Mot bakgrund av det ökade behovet av ny elproduktion för elektrifiering och klimatomställning är utformningen av riksintressesystemet av stor betydelse för branschens möjligheter att bidra till ett robust, fossilfritt och konkurrenskraftigt energisystem. Vindkraften är en nyckel för att säkerställa tillgången på förnybar energi och därmed möjliggöra konkurrenskraft och fossilfri industri. Utpekandet av riksintressen behöver därför baseras på fakta och långsiktiga energipolitiska mål.
Sammanfattning av Green Power Swedens synpunkter
- Nuvarande förslag till riksintressen speglar inte tillräckligt väl var vindkraftsprojekt kan realiseras. Ett tydligt tecken är att 63 % av aktuella vindkraftsprojekt som antingen söker tillstånd eller är i samråd inte ligger inom utpekade riksintresseområden1. Samtidigt ska riksintressesystemet vara ett möjliggörande planeringsverktyg, inte en realiserbarhetseller tillståndsanalys. Avvägningar mellan olika intressen ska ske i tillståndsprocessen. Riksintressesystemet bör användas som ett möjliggörande planeringsverktyg där intressekonflikter hanteras genom avvägningar och där fokus ligger på områden som kan realiseras i närtid, utan att utesluta långsiktiga utvecklingsmöjligheter.
- Den metoden som tillämpats för förslaget behöver justeras efter regionala behov och förutsättningar, särskilt för att möjliggöra mer elproduktion i södra Sverige där elunderskottet är störst. Befintliga vindkraftsparker, riksintressen för vindkraft och områden med pågående projektering bör inkluderas för att möjliggöra generationsväxling (repowering) och effektiv användning av redan etablerade områden. Generella undantag från riksintresseutpekande bör undvikas, eftersom samexistens ofta är möjlig mellan vindkraft och andra samhällsintressen som friluftsliv, kulturmiljö, fiske och försvar.
- Green Power Sweden anser att kriterierna för riksintressen för landbaserad vindkraft behöver justeras för att bättre spegla dagens teknik, faktiska projektförutsättningar och regionala elbehov. Gränsen för vindhastighet är satt för högt och bör sänkas från 7,7 m/s till 7,5 m/s samt anpassas geografiskt, särskilt för att möjliggöra fler projekt i södra Sverige. Metoden utesluter många realiserbara områden, vilket bland annat framgår av att en majoritet av pågående projekt ligger utanför riksintresseområden. Kraven på minsta områdesstorlek och avstånd till elnät, vägar och bostäder är för snäva och riskerar att på ett trubbigt sätt sålla bort lämpliga platser. Befintliga vindkraftsparker och områden med pågående projektering bör inkluderas för att möjliggöra generationsväxling och fortsatt effektiv elproduktion.
- Green Power Sweden vill framhålla att utpekandet av riksintressen för havsbaserad vindkraft är komplext och inte kan reduceras till ett fåtal parametrar. Nuvarande metod riskerar att gynna kustnära områden och utesluta framkomliga platser längre ut till havs. Pågående projekt, tillståndsgivna parker och områden som redan bedömts i andra statliga processer bör inkluderas för att säkerställa realiserbarhet. Vidare behöver kriterierna anpassas efter skillnader mellan bottenförankrad och flytande teknik samt samordnas med aktuella havsplaner.
